Fortfarande ingen bäbis i sikte. Känner inte heller av att något skulle vara på gång, men det är ju beräknat först den 25 augusti så det är ju trots allt ett tag kvar. 

Dagarna är fortfarande ganska tråkiga om jag inte har en utstuderad plan för vad jag ska göra. Det är urtrist att vara ensam hemma medan sambon är på jobbet och sonen leker med kompisarna i parken utanför. 
Idag tror jag att jag fick två timmar ihop med sambon efter att vi hämtat honom på jobbet, sen somnade jag på soffan och när jag vaknade så hade han somnat och har så gjort resten av kvällen. Vill inte väcka honom heller, han går ju trots allt upp tidigt och jobbar hela dagen, medan jag kan sova hur länge jag vill. Men det är tråkigt...

Dagarna liknar varandra mer och mer nu. Jag går upp vid 10-tiden om jag inte ställer klockan, går ner i köket och plockar i eller ur diskmaskinen, sätter igång en maskin tvätt, gör frukost och hamnar framför datorn/teven, om jag inte har bestämt mig för vad jag ska göra. Har jag inte bestämt mig så fastnar jag lätt framför datorn, fastän det inte händer något kul där alls. Slösurfar facebook, kollar mailen och har skittråkigt. Så blir jag orkeslös och nedstämd. Stänger av datorn och hamnar framför nåt slött teve-program istället. Tittar ut genom fönstret och blir antingen deppig för att det är tråkigt väder, eller deppig för att det är fint väder och att jag inte orkar mig ut.

Jag försöker undvika att åka till stallet själv, eller jag undviker snarare att göra något själv helt och hållet, så både mamma och sonen har fått följa med till hästarna om vartannat. Har väl iofs slarvat och åkt dit själv också, men det ogillar familjen. Och det KAN ju faktiskt hända nånting, närsomhelst, så det är väl inte jätteklokt att ta bilen till landet ensam och sedan lägga mobilen utom räckhåll medan jag pysslar med hästarna i sommarhagen...

I förrgår hade jag inte varit i stallet då Kevin blev omhändertagen av sin skötare, men när jag kom dagen efter och han gnäggade tre gånger när jag ropade på honom och kom emot mig i rask takt med öronen spetsade framåt så kändes det som om jag aldrig ville lämna honom igen. Min stora fina kärlek.
Dock har jag inte så mycket ork att göra så mycket fysiskt ansträngande, så det blir lite klapp och gos och borstning. Saknar att rida otroligt mycket och fick nästan ett ryck att hoppa upp på honom sist, men insåg att det var en fysisk omöjlighet - jag hade aldrig kommit av utan lyftkran.

Vet inte riktigt vad jag ska fylla dagarna med nu. Går mest och väntar och då går tiden så otroligt långsamt. 
Får väl måla några tavlor till eller nåt.
Imorrn har jag iaf lovat mamma att baka bullar och ebbalimpa.
Sen är det helg och då får jag änligen lite mer tid med sambon igen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Augusti är här. Jag har en månad kvar hemma innan jag går tillbaka till jobbet. Separationsångest deluxe. Jag ser egentligen fram emot att jobba, men det är bara det här med att få tiden att räcka till för allt annat utöver jobbet. Om en månad kommer...

Den åttonde veckan är här, snart springer jag 30 minuter i sträck! Jag var ute i motionsspåret igår och sprang då 20 minuter i sträck, detta ska jag enligt programmet successivt öka så att jag når mitt mål i slutet av veckan. Om inte det förbannade h...

Det har gått en månad lite drygt sedan jag skrev sist. Vädret har varit på min sida och jag är ute så mycket jag bara kan om dagarna. Hela maj månad har varit underbar! Nu är jag inne på min sjätte vecka på löpträningsprogrammet. Jag springer 9 minut...

Jag följer ett "lär-dig-springa-30-minuter-i-streck-på-8-veckor"-program (du hittar det här: http://www.babyvarlden.se/Kronikor-Olga-Ronnberg/Olgas-snabba-joggingskola/) och var ute i motionsspåret i måndags kväll. Det var inte särskilt jobbigt att g...

Jag försvinner mer och mer från internet. Både på facebook och bloggen. Misstänker att det är våren som tagit mig i sitt grepp, då jag hellre är ute än inne. Dottern lärde sig dessutom krypa igår, så nu finns inte mycket tid över för statusuppdaterin...