Direktlänk till inlägg 29 juni 2012
Igår kväll sköljde en våg av tung, svart, sorg mitt hjärta och jag satt och grät medan jag tittade igenom gamla bilder från när mormor var ung. Minnet av hur hon såg ut då blandades med minnen från vårt sista avsked där hon låg på dödsbädden alldeles kall och vit. Ibland kommer tårarna bara plötsligt, som från ingenstans, och tränger ur genom tårkanalerna utan att jag är beredd på det och ibland kommer de som igår kväll när jag tittar på foton och känner en sådan enorm saknad. Jag vill ha min mormor som hon var för några år sedan, när hon var friskare och piggare. Den mormor vill jag ha kvar, och jag blir så ledsen när jag inser att hon inte finns längre.
Jag undrar hur mycket den här sorgen jag känner påverkar min bäbis i magen... Det känns jobbigt att vilja vara stark och klara av det här, om inte annat så för att inte påverka bäbisen allt för mycket, men samtidigt måste jag tillåta mig själv att sörja och gråta för att kunna gå vidare.
Idag var familjen på begravningsbyrån.
Det var tungt och mamma grät, Christer var tyst och sammanbiten som vanligt och morfar satt och sov. Jag tror inte han sover så bra om nätterna just nu. Jag själv klarade av att hålla tillbaka tårarna ända fram tills att vi började prata dödsannonsen i tidningen. Den blev verkligen vacker och precis så som mormor hade velat ha det. Hon har i flera år sparat en dikt i sin plånbok som hon tyckte mycket om, så vi satte den i slutet av annonsen. Den lyder såhär:
Den dagen jag går för
att ej vända åter
Jag vill att Ni minns
mig precis som
jag var
Det blir bara värre,
mina kära, om Ni
gråter
För inget kan ändra det
öde vi har
Den dagen Ni står här
och kanske mig
saknar
Jag vill att Ni lever och
livslusten har
Mina älskade, kära, jag
vill att Ni vaknar
Och "lever" de dagar,
den tid ni har kvar
Det är verkligen min mormor upp i dagen. Jag har starka minnen från när jag var yngre och vi pratade om begravningar o dylikt, att hon alltid sa att hon inte ville att folk skulle gråta och vara ledsna när hon var borta. Hon ville att vi skulle minnas henne med glädje och lycka och inte med sorg.
Men det är svårt, för jag saknar henne så otroligt mycket!
Jag följer ett "lär-dig-springa-30-minuter-i-streck-på-8-veckor"-program (du hittar det här: http://www.babyvarlden.se/Kronikor-Olga-Ronnberg/Olgas-snabba-joggingskola/) och var ute i motionsspåret i måndags kväll. Det var inte särskilt jobbigt att g...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
|||||||
4 | 5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 | |||
11 |
12 |
13 |
14 |
15 | 16 |
17 | |||
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
|||
25 | 26 |
27 | 28 |
29 | 30 |
||||
|