Augusti är här. Jag har en månad kvar hemma innan jag går tillbaka till jobbet. Separationsångest deluxe. 
Jag ser egentligen fram emot att jobba, men det är bara det här med att få tiden att räcka till för allt annat utöver jobbet. Om en månad kommer ingenting längre att vara sig likt. Det är både skrämmande och spännande att tänka på det.

Lillstrumpan är snart 11 månader. Hon är så go' och glad och vi myser mest hela dagarna. Nu tror ni säkert att jag ljuger, för sådär rosaskimrande kan det väl inte vara att ha småbarn? Men jo, vi har fått världens bästa bebis. Precis så bra har vi det! 
Det är så härligt att vara med henne och följa hennes utveckling, allt händer så snabbt nu!
Hon kryper fort och tar sig fram överallt, går med hjälp av möblernas stöd och för några veckor sedan ställde hon sig upp och började klappa händerna, helt utan förvarning, och sedan dess har hon försiktigt börja släppa taget när hon står upp. Jag hoppas innerligt jag får se hennes första steg innan jag börjar jobba!
Hon kommunicerar på sitt sätt och försöker förstå. När katterna är inom synhåll pekar hon på dem och mjauar glatt, hon går gärna fram till Lucia (honkatten) och lägger huvudet på hennes mjuka pälskropp för att i nästa sekund dra henne i svansen. Nu kan vi också lägga till nya ord i ordförrådet, då hon numera (förutom mamma, pappa, titta, hej) även säger "där" (dä) och försöker säga "napp" (men ibland blir det bara "amam"). Det är så häftigt att uppleva allt det här!

Sambon har haft semester i fyra veckor. Vi har inte gjort något särskilt, ändå har tiden gått jäkligt fort. Det var så mycket jag hade velat hinna med, men fyra veckor rann iväg lika snabbt som vattnet i en toalettspolning.
Är lite låg för tillfället, men är ganska övertygad om att det beror på avvikande rutiner. 
Även om sambon tycker det är skönt att "inte göra något alls" under sin semester, så är det inte ett dugg upplyftande för mig. Jag behöver mina rutiner och aktiviteter. 
Har börjat slarva med min mat också (äter på tok för lite om dagarna), vilket även det gör mig lite låg. Jag hade ju kommit in i ett sånt bra flyt! Träningen har det gått sisodär med. Löpningen har jag inte alls haft lika mycket tid till, så där får jag börja om litegrann nästa vecka, men däremot har jag styrketränat på gymmet en del och det är ju skönt det iaf. 

Nåväl, jag rycker snart upp mig igen. Behöver nog bara sova lite.